Kram Lotta
onsdag 23 maj 2012
Reflekterar
Varje gång jag har varit på läkarbesök hamnar jag i en tomhet. Jag blir påmind att inget är som vanligt det kommer inte att bli som förr. Jag vet inte vad som kommer att hända. Varje gång blir som att börja om. Jag accepterar min sjukdom i nuet, men hoppet lutar jag alltid mig emot. Men just den dagen när jag får det svart på vitt, tydligt och klart. Ett papper som talar om för mig hur verkligheten ser ut, får mig att känna mig lite vissen. Jag låter det få vara så just nu, imorgon är det en ny dag ♥
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, ibland kan det kännas tomt på tankar, man bara är och tänker ingenting. Låt det vara så, det är meningen att det ska vara så just då. Kram på dig...
SvaraRaderaIbland blir det så. Men jag tycker du verkar vara bra på att se andra sidor i tillvaron och går din egen väg nu. Kramar!
SvaraRaderaAtt tillåta sig själv att vara lite ledsen efter en sådan dag, tror jag ärnödvändigt. Låta verkligheten sjunka in, landa i besked och information. Sedan när man landat då kan man orka gå tillbaka in i det positiva i livet.
SvaraRaderaKramar om dig, vill ge dig glädje, styrka och energi. Du är en uppskattad ny bekantskap. Kram!
Åh, du jag fattar känslan. Eller det gör jag inte alls kanske. Jag har ju fått en diagnos som jag förhoppningsvis kommer att bli frisk ifrån inom en snar framtid. För dig handlar det naturligtvis om en helt ny syn på livet, en helt ny taktik att angripa livet med...
SvaraRaderaInte helt lätt. Och det är klart att varje gång du får en påminnelse om att allt inte kommer att bli som innan igen är det en jättesorg. klart att det blir som att trampa ner i ett mörkt hål varje gång.
men det är ju vad du gör med resten av dagarna som är det viktiga. Tillåt dig att sörja vissa dagar och tillåt dig att njuta av livet resten av livet :)
Massor av kramar till dig!
/Anna
Stor kram till dig Lotta♥
SvaraRadera